30-årskris??
Gråa hår har jag haft länge, men än så länge kan jag dölja dem med lite färg. 10 kg tyngre än för några år sedan har jag lyckats bli också, härligt! Nej, men ärligt talat, jag vet inte riktigt vad jag vill. Ibland kan jag liksom känna, jaha, var det här allt liksom... Okej, jag har inte skaffat barn än men jag vet inte riktigt om jag vill det heller. Vissa dagar vill jag och andra dagar känner jag mest att det skulle vara omöjligt, jag som knappt orkar med allt nu.
Förmodligen borde jag sluta tänka så mycket hela tiden men det är ju helt omöjligt. Jag vet inte hur man stänger av huvudet. Det värsta är när knoppen sätter igång rejält på nätterna, då är man i fin form när man ska till jobbet. 3 timmars sömn brukar vara i minsta laget. Inte kommer man fram till något bra på nätterna heller, det är mest en massa noja och panik.
Hur vet man egentligen vad man vill?? Om man inte har en aning, hur fasen tar man reda på det då?? Tips mottages mer än gärna.
Gonatt!
Tyvärr har jag inga bra tips att komma med men jag kan säga att jag känner igen mej i det där sååå väl. Men jag tror nog att det löser sej till slut. :)
Hi. Are you interesting in a link exchange with my blog ?
Marina
http://www.marinamode.com/blog/
Hej, hur känns det nu? Har du bearbetat din kris något? En viss del i krisen går över med tid.. hjärnan jobbar omedvetet på att lösa krisen utan att man är medveten. Men när man är mitt i det där så vill man ju skynda på processen som fan för att må bra fortare. Då gäller det att bearbeta aktivt! Jag själv antecknar skitmycket och pratar heela tiden med personer som jag känner mig trygg med och som jag känner lyssnar på riktigt och bryr sig. För det handlar egentligen inte så mycket om vilka val du gjort så som yrke osv..
(om de inte är helt jävla galna och du hatar ditt jobb) det handlar mest om att få hjärnan att sluta oroa sig för att allt ska gå åt helvete. Varför skulle det gör det? Det vet man ju inte. Det kan ju lika väl bli strålande! Man måste fokusera mycket på att leva i nuet och lägga energin i nuet. Det kan vara svårt att ta till sig och förstå om man inte verkligen vill. Jag tycker du ska läsa någon av Mia Törnbloms böcker. Hon är personlig coach och får en att inse hur man ska tänka. (Tillslut tänker man så på riktigt utan att man vet om det) Man kan må jättebra och jobba som sopgubbe eller jättedåligt och jobba som bankdirektör. Allt går ju ut på att känna sig glad och harmonisk! Man blir t.ex. inte glad av mycket pengar! (det räcker att man har så man klarar sig) Försök komma på vad du innerst inne vill jättemycket. Gå ner till halvtid om du vill ha mer tid till vänner och intressen? Det är alltså inte alls förutsättningar (bostad, förhållande, arbete) som gör krisen utan hur man tänker! Att ha kris är inte alls samma sak som att tycka att man ju faktiskt bor lite trångt eller att man skulle vilja ha lite högre lön men mest bara är lite missnöjd.. Det är om man går omkring med en panikkänsla, oro och hopplöshet som man borde börja krishantera. Men var inte rädd! Man kommer underfund med en massa saker under en kris! och framförallt MAN KOMMER ÖVER en kris. Det kan ta olika lång tid och man kan pendla mellan 0 och 10 framochtillbaka länge.. men sätt i gång att fokusera och ge dig själv tid att KRISA!
Maila om du vill skriva av dig eller har frågor.
Nettan
